Om webbplatsen Startsida Pressmeddelanden Webbkarta Hjälp Funktionsbrevlåda

Regler för SVT, SR, UR

Opartiskhet

Programverksamheten ska bedrivas opartiskt. Kravet har tre beståndsdelar:

o En klart utpekad part som utsätts för kritik ska ges möjlighet att bemöta kritiken.

o Kontroversiella ämnen eller händelser får inte behandlas på ett ensidigt sätt.

o En representant för programföretaget får inte ta ställning i en kontroversiell fråga.

Opartiskhetskravet hindrar inte att inslag har en kritisk infallsvinkel eller behandlar ett ämne från en särskild vinkel eftersom SVT, SR och UR också är skyldiga att kommentera olika händelser, stimulera till debatt och att granska företag, organisationer och myndigheter av betydelse för medborgarna.

Kritik mot en klart utpekad part

Om en klart utpekad part utsätts för stark kritik eller allvarliga anklagelser bör han eller hon som regel ges möjlighet att försvara sig i samma program. Det kan ske genom att den angripne själv medverkar eller att en kommentar återges. Vägran att medverka hindrar dock inte sändning av programmet. I sådana fall bör den kritiserade partens uppfattning redovisas på något annat sätt, om det är möjligt.

Ensidig behandling av ett ämne eller en händelse

Kontroversiella ämnen eller händelser får inte behandlas ensidigt på det sättet att endast en parts version eller synpunkter klart dominerar ett program. Det är dock tillåtet att skildra ett ämne från en speciell utgångspunkt, om detta klart framgår av programmet eller programpresentationen. En ensidig framställning i ett program kan balanseras av ett annat program.

Ställningstagande i en kontroversiell fråga

Programledare, reportrar och andra som genom sin ställning i programmen kan uppfattas som företrädare för programföretaget får inte göra värderande uttalanden eller ta ställning i kontroversiella frågor. I personligt kåserande och recenserande inslag och i personliga krönikor finns dock ett utrymme för kritiska och värderande omdömen, förutsatt att inslagets karaktär kan antas stå klar för publiken.

Granskningsskyldighet m.m.

Av betydelse för bedömningen av opartiskhetskravet är SVT:s, SR:s och UR:s skyldighet att stimulera till debatt, att kommentera och belysa olika händelser och skeenden samt att granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna. Dessa skyldigheter innebär att program eller inslag kan ha en kritisk infallsvinkel utan att därför strida mot kravet på opartiskhet. Med kommentarsskyldigheten följer också ett visst utrymme för värderande omdömen. Med kommentarsskyldigheten följer ett visst utrymme för värderande omdömen.

Saklighet

Uppgifter som är av betydelse för framställningen ska vara korrekta. Framställningen får inte vara vilseledande, till exempel genom att väsentliga uppgifter utelämnas. Om programföretaget har gjort en rimlig saklighetskontroll före sändning och uppgifterna senare ändå visar sig vara felaktiga strider inte det mot kravet på saklighet. En felaktig sakuppgift måste dock alltid rättas när det är befogat.

Respekt för privatlivet

Den enskildes privatliv ska respekteras om inte ett oavvisligt allmänintresse kräver annat. Bestämmelsen är avsedd att ge skydd för den personliga integriteten och tillämpas även vid namnpublicering i samband med brott eller misstanke om brott. Nämnden får pröva frågor om intrång i privatlivet endast om det finns ett medgivande från den berörda personen.

Beriktigande och genmäle

En felaktig sakuppgift ska beriktigas. Den som har ett befogat anspråk på att bemöta ett påstående ska också ges tillfälle till genmäle. Detta ska behandlas skyndsamt och sändas så snart det kan ske i eller i anslutning till program av samma eller likartad karaktär som det som anmärkningen avser. 

Mediets genomslagskraft

SR, SVT och UR ska ta hänsyn till radions och televisionens särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av programmen. Bestämmelsen tillämpas vid bedömning av program som innehåller eller behandlar till exempel våld, sex och droger och innebär att programföretagen då ska visa varsamhet.

Bestämmelsen innebär också att program eller inslag som kan uppfattas uppmana till brott inte är tillåtna. Det är inte heller tillåtet med program eller inslag som är uppenbart kränkande för något av könen eller mot människor med viss hudfärg, nationalitet, religion eller sexuell läggning. Tillämpningen av bestämmelsen påverkas bland annat av om det är fråga om program eller inslag med en satirisk eller skämtsam karaktär.

Våld och pornografi

Program som innehåller ingående, verklighetstrogna våldsskildringar eller pornografiska bilder måste vara försedda med en varning. De får inte sändas på sådan tid och på sådant sätt att det finns betydande risk att barn kan se dem om det inte av särskilda skäl ändå är försvarligt.

Reklam

SVT, SR och UR får inte sända reklam överhuvudtaget. Sponsringsmeddelanden, som kan vara aktuella för SVT och SR, är dock tillåtna.

Sponsring

UR får inte låta sponsra program överhuvudtaget. För SVT och SR råder strikta begränsningar av sponsringsrätten. De får låta sponsra Eurovisionsarrangemang som Melodifestivalen, och SVT får dessutom låta sponsra sändningar i samband med sportevenemang. Ett meddelande om att ett program är sponsrat ska lämnas på lämpligt sätt i början och/eller i slutet av programmet. Sponsringsmeddelandena ska vara korta och ha en neutral utformning.

Otillbörligt gynnande

Det är förbjudet att otillbörligt gynna kommersiella intressen inne i programmen. Bestämmelsen ska bland annat förhindra så kallad smygreklam. Ett gynnande av ett kommersiellt intresse accepteras om det är motiverat av ett informations- eller underhållningsintresse. När sändningarna sker under förhållanden som programföretaget helt råder över ställs särskilda krav på restriktivitet med fokusering på varumärken eller företagsnamn.

Sändningsbeteckning

SVT, SR och UR måste ange sina registrerade sändningsbeteckningar minst en gång per timme eller mellan programmen.

Redaktör: webbmaster@grn.se